Ps. I love You
Whohoo alla fans, jag är tillbaka i rutan med två bekännelser:
No 1: Jag har aldrig grinat i en biosalong, det gjorde jag idag. Jag brukar nästan aldrig gråta när jag tittar på film, speciellt inte när jag inte är själv (jag kollar aldrig på film ensam), det gjorde jag idag. Jag lovar att jag grät tjugo gånger eller nåt. Det var så hemskt, usch. Sen får jag alltid ont i huvudet efteråt.
No 2: Om ni ska välja mellan att läsa boken Ps. I love you eller se filmen: se filmen! Den är så mycket bättre!
Imorrn ska jag, Kp och Kp åka till Sundsvall och jag och Klara ska "göra Sundsvall" på ett par timmar medans pappa jobbar, sen ska vi åka vidare till mormor och morfar, det blir mysigt. Om nu bilen funkar, igår när vi skulle till IKEA stannade den mitt ute på motorvägen. Det får inte hända imorrn (jag har intervjuat min pappa och han sa bara att det inte fick hända). Men det gör det nog inte om våran bilmekaniker har pysslat om lilla v70:n på ett bra sätt :)
Saturday Night Fever version 2.0
Yes, då var det lördag igen. Och jag sitter hemma, igen. Fast jag har faktiskt varit bortanför min brevlåda ikväll. Och det är första lördagskvällen i år som jag är hemma före midnatt och igår var första fredagskvällen som jag bara slappade. Det är svårt att beskriva hur underbart det var, en hel kväll bara gå omkring hemma och umgås med sin kära familj, och såklart klaga lite just för att man umgås med sin familj på en fredagskväll. Hursomhelst hade veckan tagit slut på alla min energireserver. Cirka etthundraåttio gånger har jag seröst funderat på att gå i dvala och vakna i april igen, men varje gång har jag tänkt "Ahmen vafaan!! Sluta va så jävla gnällig nu!!!" (och så har jag gått ner till min mor och klagat högljutt inför henne). Nästa vecka ska jag börja ett nytt liv: det vill säga börja komma i tid, plugga mer och sluta klaga. Det kommer bli intressant hur mitt nya liv ser ut vecka 51 ifall jag ska hålla på att lägga till ett ett nytt mål varje vecka. Probably 51 misslyckade försök att börja ett nytt liv. Jag har i år misslyckats fem gånger med att börja ett nytt liv, väldigt logiskt faktiskt då det har gått fem veckor av det här året.
I alla fall så var jag och syster min på biopreiär ikväll och så Juno. Den var bra och rolig men inte jättebra och superkul. Antagligen är det det psykologiska dilemmat som spökar, ni vet man läser i tidningen om en film med himmelska recensioner som fått en hel drös med Oscars, då höjs ju förväntningarna upp till molnen. Så jag hade lite väl höga förväntningar på denna "magiska" film. Dock var den inte så dålig, jag menar, mor min betalade, vi satt bredvid en kille som skrattade helt galet crazy och vi var och käkade i Kungshallarna innan. Så på det stora hela var det en riktigt lyckad kväll. Och jag är verkligen svag för bebisar på film, det går liksom rakt in i hjärtat på mig.
Juste, i mitt nya liv ska jag börja blogga (töntigt ord egentligen, jävligt töntigt) lite mer kontinuerligt. Jag är ju en skrivande människa och jag håller hela tiden på att mixtra ihop texter i mitt huvud. Självklart kommer jag inte på något vettigt alls att skriva när jag väl får tillfälle, eller så håller jag på att ramla sönder av trötthet eller hunger. But one day, I hope that stuff will belong to the past.
By the way ska jag bli politiker när jag blir stor. Jag känner verkligen att det där med att få ändra saker och ting ligger mig varmt om hjärtat. Skolminister skulle vara en utmärkt framtid för mig, vid sidan av sjukgymnastjobbet som jag först ska slita ihjäl mig för att få licens till och sen ska slita ihjäl mig med att hitta på olika nudelbaserad maträtter som passar ekonomin jag kommer ha som sjukgymnast. Vid sidan av sjukgymnasteriet och skolministerposten ska jag bli krönikör också. Och vid sidan av sjukgymnasteriet, skolministerposten och krönikeskrivande ska jag vara en underbar trevlig människa med ett humör på topp och ett leende på läpparna till och med när jag sover.
Nej, det råder ingen brist på mina framtidsvisioner!
Ingvar Kamprad & co
Annars har det inte hänt så mycket. Helgen var trevlig: Kristjana på fredagen, Linné & Iza på fredag kväll, bilkollning åt min kusse på lördagen, sen St Eriks gymnasium med pappa och så Söder på kvällen och i söndags städade jag alla kaninburar, kollade på skidskytte och cyklade till Riddersvik och fikade med mor och far min. Åh vad jag älskar att ha fullt upp!
Thursday night fever
Just idag och ikväll vart jag också sjukt sugen på att gå en drejarkurs eller liknande. Jag tror jag finns med i något register ute i cyberrymden för jag fick hem en katalog (läs litet häfte) med en massa olika kurser, typ folkdans och akvarell. Och på en liten liten sida fanns en lite liten annons om drejarkurser. Tänkt vad ballt om man bjuder hem folk på fika och så säger de "Gud vilka fina muggar! Vart har du köpt dem?" och då kan luta mig lite bakåt och sträcka på mig en aning (eventuellt himla lite med ögonen ifall det skulle böhövas) och säga "Nja, asså, de där muggarna har jag gjort själv".
Aja, först ska jag ta mig igenom den här kvällen. Men än så länge har det gått bra. Synd bara att jag inte lyckats öppna min mattebok. Well well, jag har ju natten på mig ifall det skulle krisa.
Peronlighetsbedömning
Ja, kära vänner. Jag har nyss svarat på en massa frågor på hur jag är och sånhär är jag! På vissa frågor gissade jag lite, så det stämmer nog inte till 100%. Men det har jag redan sett, det står ju ingen stans att jag inte borde sjunga eller att jag är bäst i världen.
Du är mycket intresserad av, vad som pågår i din omgivning. Du gillar att prata med andra (nästan oberoende om vad det handlar om) och att vara med, där "det sker".
Du gillar att ha struktur och ordning i ditt liv. Du använder troligtvis din kalender flitigt för att hålla koll på de saker du skall komma ihåg. Du fattar snabbt beslut - även när det gäller din värdering av andra människor. Därför kan din omgivning uppfatta dig som lite dominant emellanåt.
Du är detaljorienterad och sannolikt en praktisk person, som är intresserad av att ta reda på HUR saker fungerar. Du är resultatinriktad och vill helst göra saker på det sätt du är van att göra dem på.
Du lever dig gärna in i andra människors situation och är snabb att stötta andra om de har behov för det. Du värdesätter känslosamhet och tar ofta beslut utifrån dina personliga värderingar.
Ikväll har jag kommit lite närmare min pluggiskröning också. Dock är det i och för sig det enda jag ägnat mig åt senaste timmarna. Men det är väl så det går när det enda som är på tv är "Samtal med författare" eller "Uppdrag granskning". Och så har jag lyssnat på min nya favvolåt Any other world med Mika. Jag tro jag är kär i den. Okomplicerat förhållande på mina villkor, haha.
Att välja, eller inte välja, det är frågan
Jag och mamma var först på Frans Schartaus på Söder men det var inte alls någonting för mig. Det var bara tjejer som gick där och dessutom såg alla exakt likadana ut. I klassrummen stod åtta blondiner med jeans och halvlångt hår bredvid varandra så jag kände mig verkligen unik när jag kom in där (med jeans och halvlångt blondt hår). Men det var ingen högoddsare att den skolan inte var något för mig, jag var där mest för att se hur det såg ut. Mamma tyckte dock att de hade en duktig och ambitiös rektor (hon hade snickrat ihop en powerpoint med ett par bilder och lite text, typ "här var när jag var i Kina i höstas").
Jag var som vanligt hungrig så vi gick och käkade, på Donken. Jag och mitt hälsoliv, det kommer bli en riktig bästsäljare det där om hur jag tillslut övervann skräpmaten.
Sen åkte vi till de lite tjusigare kvarteren kring Karlaplan. Ni vet där folk går ner på Ica och köper en liter mjölk i Guccimorgonrock och Pradatofflor. I själva verket har de säkert en morgonrock från Konsum och ett par träskor från Bauhaus mend det är så kul det där med att förvränga det hela tycker jag. I alla fall så var det jag, mamma och resten av Stockholms alla 92:or som hade hittat till Östermalm ikväll. I varenda millimeter av den gigantiska skolan som ser ut som en blandning mellan ett slott och Hogwarts fanns det en människa. Eller en uppsprättad råtta (I en av No-salarna låg en före detta råtta på rygg med sina före detta inälvor i en bunke bredvid. Sin föredetta mage var helt tom och råttans föredetta helt klart slut. Det värsta var att jag tyckte det luktade godis i rummet när jag kom in innan jag hann se att det låg en dissikerad råtta på ett bord). Men efter ett tag vart det lite mindre folk och på slutet när det höll på att stänga igen, jag och mor min var självklart sist och segast, fanns det gott om utrymme.
Så förhoppningsvis är det där jag tillbringar det kommande tre åren. Ska bara bli en såndär tvättäkta pluggis först och höja mina betyg ett par snäpp, hehe. Hehe.
Powernap, you know
När jag kom hem hade jag fått post, stor stund det där med att hämta posten, bläddra igenom kuverten och se sitt eget namn tryckt på ett av dem. Sen varifrån det kommer spelar inte så stor roll. Mitt brev jag fick idag var en remiss till magnetröntgen. Jag ska dit på en lärdag klockan elva, en lördag liksom? Jag trodde att läkarhusen var stängda då och alla läkarna satt och läste i en stor bok om anatomin eller cancerna gåta och då och då smuttade lite på en kopp kaffet. (Kanske inte riktigt då, men det blir premiär för Anna Petterson att gå till läkaren på en lördag)
Sen gjorde jag något som jag inte ångrar en sekund: Jag gick upp på mitt rum, puttade undan Nelli, ställde väckarklockan och sov. En gammal hederlig tupplur. Väldigt underskattat och väldigt underbart. Jag mår som en prinsessa!
En liten ändring
Nästa gång jag funderar på att ta en springtur igen är det nog bäst att stanna hemma och mysa i soffan, för säkerhets skull alltså. Jag ska helt klart överväga det i alla fall.
Who's da man? Zlatan, Zlatan!
Jag har i stället tittat på Idrottsgalan hela kvällen. Peter Sättman lyckades dra av ett par roliga skämt men jag tycker mest det var sådär lagom svenskt och krystat. Men i början när det visades bild på en lättklädd Fredrik Ljungberg med bildbeskrivingen "Vissa svenska stjärnor har i år haft ett extra tungt jobb" var det humor på hög nivå.
Jag tyckte Susanna Kallur var värd sista priset men Zlatan bara brände av världens leende som gick från vänster öra till höger och då kändes det plötsligt väldigt okej. Även fast han verkar vara väldigt bitchig och har en fru som ser ut att komma direkt från en Playboyplåtning. Även fast Susanna Kallur får mig att vilja kuta helt frivilligt och har en jättegullig dialekt och skrattar och gråter om vartannat i intervjuerna så kändes det helt okej. Han har ju gjort fler mål på en vecka än vad jag gjort i hela mitt liv. Oh yeah.
Söndagen
Efter en hel dags slappande kan det vara skönt att ta det lite lugnt, så jag gjorde typ inget alls idag. Jag vaknade med att Malin låg på mig (hon hade inte tagit mitt täcke och det var ju tur för henne) i ett rum med alldeles för lite syre, två syreatomer per kubikmeter kanske.
Vi såg en jättegullig film igår med en jättegullig kille, ashet till och med. Step Up hette den och efter fem minter visste man hur filmen skulle sluta och sen när slutet blev precis som man hade tänkt sig var lyckan total. En äkta feelgoodfilm. Jag, Sara och Malin satt och log åt en tv i två timmar. Då och då tuggade vi lite på en morot eller svepte ett glas übergod smoothie. Vi tittade på bilder från klassresan i sexan också. Det är bara fem personer från klassen som jag fortfarande pratar med, sjukt ju. Jag såg förresten jätteliten ut på de där bilderna, liten och go.
Jag hade lite panik eftersom det var så fint väder idag, jag är helt avvänjd vid solen för när jag inte är inomhus i skolan är det mörkt. Men jag fångade dagen (åh, vad fint det lät!) och tog mig en liten joggingtur. Det var hemskt men det är så skönt sen när man kommer hem och kan känna "nu har jag i alla fall gjort nåt vettigt idag" så det var värt pinan. Sen var det underbart att ta ett bad med massa badskum som luktar kokos och ett par tända ljus på badkarskanten fullbordade det hela.
Försoning @ Södermalm
Jag älskar den människa som kom på helgen.
I alla fall så såg jag årets film igår. Det var en mikrometer från att jag började grina för det var så hemskt alltihop. Som tur var satt Linnea bredvid mig och snyftade lite hon med.
Även fast filmen var så hemsk hade jag en superbra kväll igår. Det är alltid så mysigt att vara på Söder, det känns som man åker från landet in till civilisationen, och sen är det alltid nån trevlig människa man träffar där ;)
Linnea och jag värmde upp lite inför filmen med våra tunga i-landsproblem och en lite promenad förbi alla tusen mysiga restauranger och caféer som finns i varje hörn. Vår små bekymmer ("det finns ju bara snygga kläder i svart, grått eller vitt") kändes väldigt obefintliga efter att vi hade sett filmen så när vi gick ut från bion gick vi bredvid varandra helt tysta och tänkte på filmen, haha.
Fredag
Nu äntligen äntligen är det slut på första skolveckan som har känt som en oändlighet. Mitt nya liv går superbra: jag har tränat mer än vad jag gjort på väldigt länge, pluggat grymt mycket och passat tiderna hyfsat bra. Nu har jag precis avverkat lite korsord och fakturor. Eftersom ni har förmånen att läsa en blogg som skrivs av en korsordsrättare kan jag ge er förmånen att få lite insiderinfo.
Såhär vinner man korsordstävlingar:
1, Lös korsordet rätt det är a och o
2, Skriv i alla rutor oifylld ruta räknas som fel ifylld ruta
3, Skicka in fler lösningar två svar = 100% större chans att vinna
4, Ha ett fint kuvert har hänt att jag dragit kuvert bara för att det ser fint ut...
5, Skriv med läslig handstil smart om man vill få hem nån vinst
Ikväll ska jag på bio och se "Försoning", very nice. Andra världskriget är med på att hörn i den filmen och det blir ju jättebra eftersom jag numera satsat seriöst på skolan (det är i alla fall ett framtidsmål...).
By the way såg jag Peter Dalle in real life häromdagen när jag hade varit hos ortopeden i Odenplan. Han såg inte det minsta Hollywood-kändis-aktig ut, snarare rätt sliten och gråhårig. Men det kanske var en besvärlig vovve han var ute och promenerade med. Så jag tycker vi kan tycka jag är lite ball nu när jag sett en kändis, haha.
Början på slutet
Yes, skola igen. Kände att jag längtade till sportlovet typ efter andra lektionen. Det vart ännu ett halvt sudd "jamen-det-är-ju-så-praktiskt-och-så-blir-det-ju-hälften-så-dyrt" men som tur var en hel penna.
Efter skolan var jag och spelade badminton med Mimmie. (Det är noga ifyllt i min (före igår) helt tomma träningsdagbok. Men jag har ju startat ett nytt liv med träning och sånt så nu ska jag skriva upp varje liten grej. Jag ska nog till och med skriva in tiden det tar att gå till skolan, haha) Vi kände oss oerhört proffsiga när vi stod och bollade med våra oerhört attraktiva badmintonracketar från... ehh.. 70-talet? Speciellt bra kände vi oss när det på banorna bredvid körde på elitnivå eller nåt liknande. I all fall så var det hela ett väldigt trevligt jippo. Tyvärr vann jag noll matcher av tre möjliga, men det var bara otur såklart ;)
Sen har jag under kvällen sällskapat mig med min mattebok och tv'n. Det var ingen idé att gå utanför mitt rum för där sysslade min mor och syster med online-Jeopardy. Så varann sekund hörde man "Jaaa! Fy fan va vi äger" och varannan "Men vafan! Du måste ju svara innan tiden går ut" och sen hörde man "Kenneth" Kenneeeeeth! Vad hette den där Bergmanfilmen med du vet "det är jag som är döden"?" och sen hördes det "Men du kan ju för i helvete inte svara om du inte vet!!!". Det verkar inte som det vart någon större framgång med det där fast en vacker dag kanske vi käkar hummer till frukost middag och lunch och har en limo parkerad på gatan eftersom den inte får plats i garaget.
Min framtid
Den berusade ankan igår vart rätt lyckad fast den smakade (trumvirvel) berusad så jag höll mig till den nyktra. Sen på kvällen var Tessan här och tittade på Leopold & Kate med mig och Klara (Klara och Tessan tittade på film och jag trängde ner mig i deras soffa...). Ganska gullig film, inte så avancerad utan bara feelgood. Roligaste var ju Teresas lilla kommentar "Hallå, ska dom inte bli kära snart!? Vad är klockan?" haha.
Nu idag har jag spelat badminton med Kristjana, Tessan och Kp. Jag utklassade allihopa för jag har gått på badminton när jag var liten. Fast jag var rätt dålig ändå, missade bollen typ tusen gånger och lite så. Om min fot vägrar ge med sig får jag väl lägga fotbollspelandet på hyllan och satsa på en badmintonkarriär istället och då kan jag ju ha OS 2012 som mål. Perfa ;)
Mysdag
Idag har jag insett hur jag är att shoppa med, det känns som jag varit och tittat på alla affärer som finns (fast det vara bara tre). Tillslut hittade min kompanjon Mimmie som tur var en bra present åt sin mor. Då gick vi mot Gamla Stan och promenerade omkring där ett tag innan vi kunde bestämma oss vart vi skulle fika.
Sen satt vi där med giantiska kanelbullar och ännu större koppar med varm choklad som sällskap. För övrigt verkar ryssarna ha hittat till Sverige. Jag kände mig lite utanför bland alla ryssar, fast jag kände mig i alla fall rätt snygg, haha. Undrar om de tycker vi är tråkiga i svarta jackor när det gå i sina lila dunjackor, knallorangea stövlar och en päls gjord på 12 vargar.
Nu har våra gäster kommit och ska duscha, de hade tydligen inget vatten. Kanske ett nytt vinnande koncept: shower/drink/food, höhö.
I köket är det berusad kyckling på gång och passande nog springer min mor och far omkring som virriga höns ute i sista sekund. Att jag inte är så bra på att passa tider kommer inte som en blixt från klar himmel, bara så alla vet.
