Sista versen
Ikväll var sista kvällen i Hara för den här sommaren, det ska bli skönt att komma hem igen, jag har saknat: Stockholm (staden, människorna), min säng, mitt täcke, mitt hus och så alla söta människor som inte vågat sig upp hit.
På dagen kom mammas "väninna" med sin familj. Vi spelade kubb, tjejerna mot killarna och vi utklassade dem en gång och de vann, sorgligt nog, över oss en gång också. Sen fikade vi lite grann och så.
Eftersom Teresa åkte idag och hennes familj kom hade vi dagen till ära en jättemysig lite middag. Hela Abrudan/Zika family tog sig en (oplanerad) extra tur i trakterna på grund av vilseåkning, men vid halv sju kom de i alla fall oskadda hit. Vi åt, pratade, skrattade, pratade, spelade kort, garvade, åt, spelade kubb och lyssnade på Astas livshistoria, i alla fall en del av den. Det var en jättemysig kväll.
Det är något speciellt med att vara med riktiga barndomskompisar som man känt jättelänge. Så galet många minnen och saker vi har gjort tillsammans som är helt ovärderliga :)
Vid tiotiden åkte de tillbaka till stan där de ska sova på hotell i natt innan de åker till Norge imorgon. Det är tur att vi åker hem imorgon vi med så vi inte känner hur tomt det blir. Först var det livat här förra veckan med en massa folk, och den här veckan var ju Tessan här.
När de hade åkt gick vi en liten sväng och tittade på utsikten, den är verkilgen oslagbar, det hjälps inte att jag sett den en miljon gånger.
