En Blondins Dagar

Right, två dagar i skolan nu, allt är helt knas, ingen har koll på nånting. Klassen är jätteseriös fast helt oseriös på en och samma gång och vi är mer än dubbelt så många i klassrummet mot vad vi var förra året.
 Vi har samma lärare i nästan allt och det är jävligt tur, för det skulle vara väldigt bökigt att lära känna en massa nya när man precis fått det att funka.
 Min satsning på skolan har gått som på räls än så länge, jag har inte kommit försent en enda gång fast det var på millimeterns att jag missade uppropet. Men att vakna en kvart innan skolan börjar händer ju alla.
 Nu i helgen ska jag bestämma om jag vill gå nians mattekurs + gymnasiets A-kurs eller "bara" nians kurs. Jag har ingen aning. Det känns som man borde ta vara på tillfället att lära sig mer och så, men jag vill ju inte sänka mitt betyg och stressa och känna mig pressad för hinna med A-kursen också. Om man inte klarar av allt så är det ju bara onödigt att ha pressat sig till max och rasat allt annat. I och för sig ska jag inte låta det bli så, men det känns onödigt om det skulle hända nu när det är året som allt hänger på.

Min syster den lyckans unge börjar inte skolan förrän på måndag. Vällingby passade tydligen inte henne efter allt jag har berättat så hon ska börja i Spånga i stället. Jag trodde Vällingby hade Sveriges värsta schema, men KP får klara sig utan lunch på onsdagar och fredagar och hennes parallellklass går till fem en gång i veckan. Herregud, små sjuor, när man ska tycka skolan är kul och vara på hugget och nyfiken, haha, stackare.